En robust och resilient region
Målområde 3
En robust och resilient region
Halland bästa livsplatsen 2050
Fungerande ekosystem är en förutsättning för allt liv på jorden och utgör basen för en mångfald av de ekosystemtjänster som bidrar till en god livsmiljö. För att uppnå en hållbar framtid är det nödvändigt att integrera social hållbarhet och klimatåtgärder.
Det innebär att utveckla långsiktiga strategier som inte bara fokuserar på att minska utsläppen av växthusgaser, utan också på att stärka samhällens motståndskraft och säkerställa att alla har möjlighet att leva hälsosamma och produktiva liv.
År 2050 är de halländska ekosystemen förvaltade så att de kan fortsätta bidra med mat, dricksvatten, bioenergi, kolbindning, rekreation med mera. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön är bevarad och nyttjas hållbart samt är tillgänglig för boende, företagare och besökare.
De gröna ytorna i vår stadsmiljö är välutvecklade och fungerar som oaser för hallänningen vilket bidrar till en god folkhälsa och livskvalitet genom bra luftkvalitet, vattenavrinning, hög biologisk mångfald, minskad värmestress och mindre buller.
En robust och resilient region
- Utveckla och bevara naturresurser för
ett attraktivt Halland. - Beredskap för ett förändrat klimat.
- Hållbar och säker vattenhantering.
Utveckla och bevara naturresurser för ett attraktivt Halland
Halland har många unika naturtyper med höga naturvärden som samlas på en relativt liten yta. På land gäller detta framför allt gräsmarker, lövskog, ädellövskog, ljunghed, slåtteräng och sandmarker.
Även i vattnet finns det höga naturvärden, som till exempel havsmynnande vattendrag, specifika sjömiljöer och delar av kustmiljön. Många av dessa är även utpekade regionala ansvarsbiotoper. Dessa miljöer är väl representerade i Halland och har höga naturvärden och/eller är viktiga biotoper för hotade arter.
De halländska naturmiljöerna är en central del av halländsk attraktionskraft. Naturmiljöerna bidrar med många viktiga ekosystemtjänster för både boende och besökare samt har en stor betydelse för regionens identitet.
Halland är också en region i omvandling med hög utvecklingstakt i både befolkningsmängd och näringsliv. Utvecklingstakten skapar stora markanspråk, särskilt i kustbandet. Exempelvis hotas många strandängar av igenväxning, exploatering och översvämningsrisk.
Kusten och havsmiljöerna är av stor vikt för Hallands attraktivitet. God miljöstatus i havet är en förutsättning för att både växter, djur, människor och blå näringar ska kunna utvecklas. Därför är det av vikt att samexistens främjas mellan olika verksamheter och användningsområden.
För att möjliggöra tillväxt och samtidigt bevara attraktiviteten i regionen behöver naturens långsiktiga hållbarhet säkras, både längs kusten och i inlandet. Balansen mellan nya och befintliga värden är viktig att upprätthålla, särskilt i naturmiljöer som är rika på ekosystemtjänster och biologisk mångfald samt utgör viktiga länkar i de större blågröna systemen.
- Främja samexistens i havsmiljöerna och integrera havsplanerna i samhällsplaneringen.
- Skapa förutsättningar för välfungerande ekosystem längs hela kusten, även där utvecklingstakten är hög.
- Utveckla stora, sammanhängande grönblå strukturer för att främja rekreativa och ekologiska samband.
- Säkerställ det rörliga friluftslivet utmed kuststräckan.
- Värna om viktiga vattenmiljöer för att främja biologisk mångfald.
Beredskap för ett förändrat klimat
Hallands geografiska läge i kombination med klimatförändringarnas effekter innebär ökade risker för händelser som hotar både liv, hälsa och samhällsviktiga funktioner. Klimatscenarier visar på mer nederbörd under vintern, vilket ökar risken för översvämningar i vattendrag och sjöar. Somrarna väntas samtidigt präglas av längre torrperioder och lägre vattenflöden. Värmeböljor utgör en betydande risk för människors liv och hälsa, särskilt i tätbebyggda miljöer där värme kan förstärkas genom den byggda miljön. Detta förstärker behovet av klimatanpassade lösningar i den fysiska planeringen.
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) pekar ut stora delar av Hallands kust som särskilt känsliga för havsnivåhöjningar, kusterosion och översvämningar från vattendrag. Erosion hotar både naturmiljöer och bebyggelse, särskilt i lågt belägna och exponerade delar av kusten. Hårda erosionsskydd kan i vissa fall förvärra problemen genom att störa den naturliga sedimenttransporten.
För att möta ett förändrat klimat behöver planeringen i ökad utsträckning ge plats för vatten i landskapet, såväl i städer och orter som i landsbygdsområden.
Det innebär att arbeta med naturbaserade och multifunktionella lösningar som kan bidra till att hantera översvämningar, stärka grundvattenbildning och förbättra vattenkvaliteten, samtidigt som de skapar värden för ekosystem, rekreation och biologisk mångfald.
Höga flöden och översvämningar kan ge omfattande konsekvenser för infrastruktur och jordbruk. Ras och skred innebär risk för både människor och egendom och kan utlösas av översvämningar, skyfall efter torka, skogsavverkning eller mänskliga ingrepp som vägbyggen, järnvägar, hamnar och dammar.
Ett särskilt problem är kustzonsinklämning dvs. när stigande havsnivåer och erosion gör att kustzonen krymper, samtidigt som bebyggelse och infrastruktur förhindrar en naturlig reträtt inåt land. Detta hotar livsmiljöer, kulturvärden och ekosystemtjänster. Här behövs fysisk planering som skapar utrymme för naturbaserade lösningar, buffertzoner och reträttytor. På samma sätt kan naturbaserade lösningar i stadsmiljö minska värmeeffekter, hantera skyfall och stärka den urbana livskvaliteten.
För att främja social hållbarhet i ett förändrat klimat krävs åtgärder som skyddar och stärker de mest sårbara. Det innebär att bygga resilient infrastruktur, förbättra katastrofberedskap och säkerställa tillgången till grundläggande tjänster som vatten, mat och hälsovård. Sådana åtgärder stärker regionens motståndskraft, bevarar biologisk mångfald och värnar ekosystemtjänster.
- Fördröj vattnets tid i landskapet och stärk markens vattenhållande förmåga för att skydda bebyggelse, infrastruktur och känsliga naturmiljöer.
- Stärk landskapets robusthet och minska klimatgasutsläppen genom naturbaserade och multifunktionella åtgärder.
- Ökad kunskap och gemensam planering för att hantera klimatförändringar, på både kort och lång sikt.
Hållbar och säker vattenhantering
I takt med att Halland växer ökar behovet av vattenresurser av god kvalitet samt en säker och robust dricksvattenförsörjning. För att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten och säkerställa tillgången till dricksvatten året runt krävs en långsiktig och hållbar vattenplanering som skyddar nuvarande och framtida dricksvattenresurser.
Den långsiktiga vattenförsörjningen behöver beakta såväl tillgången till vatten som olika användningsändamål, såsom dricksvatten, jordbruk, näringsliv och ekosystem, i ett förändrat klimat.
Klimatförändringar och risk för föroreningar, både från historiska och nya utsläpp, påverkar regionens vattenresurser. Även landskapets förmåga att hålla kvar vatten minskar när markavvattning och hårdgjorda ytor ökar. Till detta kommer föroreningar från exempelvis reningsverk och jordbruk som försämrar vattenkvaliteten. Kustnära grundvattenresurser riskerar dessutom saltvatteninträngning, särskilt vid högt uttag i kombination med låg nederbörd.
Dricksvattenresurser, både yt- och grundvatten, ska beaktas särskilt i fysisk planering, oavsett om formellt vattenskyddsområde finns eller inte. Exploatering och infrastrukturutbyggnad behöver föregås av bedömningar av påverkan på vattenkvalitet, tillrinningsområden och grundvattenbildning, i syfte att undvika försämring av vattenstatus och säkerställa långsiktig vattenförsörjning.
Förutsättningarna för vattenförsörjning varierar inom Halland och mellan olika årstider. Under sommaren sammanfaller ofta torrperioder med jordbrukets bevattningsbehov, en ökad turism och generellt högre vattenanvändning. Därför behöver vattenförsörjningen vara robust och kunna möta behoven även när flera ogynnsamma faktorer inträffar samtidigt.
En hållbar vattenanvändning innebär att vatten återanvänds när det är möjligt och att resurserna används effektivt, utan att mer vatten förbrukas än nödvändigt. Det är också viktigt att säkerställa vattenförsörjningen vid kriser och avbrott.
För en långsiktigt hållbar vattenförvaltning behöver planeringen utgå från avrinningsområden snarare än administrativa gränser. Genom att förstå och hantera hur vatten rör sig från inland till kust kan utsläpp,
näringsbelastning, vattenuttag och översvämningsrisker hanteras mer effektivt. Detta förutsätter nära samverkan mellan berörda aktörer.
- Planera utifrån avrinningsområden och samordna proaktivt uppströmsarbete bland annat för att nå och bibehålla god vattenkvalitet.
- Verka för en hållbar vattenanvändning genom återanvändning och effektivisering.
- Samverka kring robust och långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning samt kontinuitetshantering i samhällsviktiga verksamheter.
- Planera för att bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsnormerna för vatten.
Plankarta med inriktningar för målområde 3.
Senast ändrad: