En tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region

Målområde 1
En tillgänglig, inkluderande och
sammanhållen region

Politiken har beslutat att målområde 1 ska ges en mer fördjupad utformning än övriga målområden. Motivet är att infrastrukturen utgör en grundläggande förutsättning för Hallands utveckling. Den påverkar näringslivets konkurrenskraft, arbetsmarknadens funktion, tillgången till utbildning och service samt möjligheterna att nå klimat- och hållbarhetsmålen.

I detta målområde presenteras därför en mer detaljerad beskrivning av nuläge och behov, tillsammans med strategier och inriktningar för hur infrastrukturen kan bidra till ett långsiktigt hållbart Halland.

Halland bästa livsplatsen år 2050

För att ingen ska lämnas utanför och för att alla ska kunna vara delaktiga i samhällsutvecklingen krävs en robust och säker digital och fysisk infrastruktur. Detta möjliggör att människor kan använda samhällstjänster, driva företag, ta del av kultur och arbeta eller studera på distans oberoende av var i Halland de bor. År 2050 fortsätter Halland utvecklas till en region där tillgängligheten mellan olika delar av samhället är sömlös och hållbar, där infrastrukturen skapar förutsättningar i ett växande Halland.

En tillgänglig, inkluderande och sammanhållen region

  • Stärk tillgängligheten i det nationellt viktiga Västkuststråket.
  • Stärk tillgängligheten mellan tillväxtmotorerna och de regionala kärnorna i öst-västlig riktning.
  • Stärk infrastrukturen för gång, cykel och kollektivtrafik.
  • Utveckla en hållbar infrastruktur för gods och en god beredskapsförmåga.
  • Stärk och utveckla den digitala infrastrukturen i samhällsplaneringen.
  • Stärk och utveckla elnätskapaciteten och energisystemet.

Film som beskriver planeringsförutsättningar i Halland.

Stärk tillgängligheten i det nationellt viktiga Västkuststråket

Majoriteten av hallänningarna bor längs med Västkuststråket och det är här utvecklingsförutsättningarna är som mest gynnsamma. Det är också här som majoriteten av bostadsbyggandet fortsatt kommer ske.

Kopplingen till Göteborgs- och Öresundsregionen samt utbytet mellan regionens kärnor är en avgörande fråga för regionens fortsatta utveckling. Det innebär att det under planperioden finns stora behov av investeringar för att både säkerställa och stärka tillgängligheten i det nationellt viktiga Västkuststråket.

Därför behöver transportkapaciteten på sträckan öka och restiderna mellan de större kärnorna minska de kommande decennierna. Ju större arbetsmarknadsregioner som tillgängliggörs, desto större utvecklings- och valmöjligheter för Halland och hallänningarna.

  • Verka för insatser som leder till ökad kapacitet och minskade restider på Västkustbanan
  • Säkerställ E6:ans funktioner och långsiktiga kapacitet

Stärk tillgängligheten mellan tillväxtmotorerna och de regionala kärnorna i öst-västlig riktning

För att stärka förutsättningarna i hela regionen behöver de olika delarna av Halland knytas samman. Ett robust vägnät, en välutbyggd busstrafik och en tågtrafik mellan inlandet och kusten förstärker utvecklingsmöjligheterna i hela geografin och möjliggör för olika typer av boende- och livsmiljöer.

De mindre kärnorna i regionen fyller i regel en viktig roll för sitt direkta omland vad gäller arbets- och servicetillfällen. En god tillgänglighet mellan kust och inland gör att sårbarheten i de glesare delarna minskar. Det möjliggör att bo, verka och driva företag i flera olika delar av regionen.

  • Verka för god farbarhet, restidssänkande åtgärder och robusthet i de östvästliga stråken.
  • Verka för ett robust småskaligt vägnät utanför de större stråken.
  • Verka för utbyggnad av infrastruktur som möjliggör fossilfri personbilstrafik i stråken.

Stärk infrastrukturen för gång-, cykel- och kollektivtrafik

Halland, liksom övriga världen, står inför stora hållbarhetsutmaningar. Dagens höga utsläppsnivåer är inte hållbara och får negativa konsekvenser för både samhälle och miljö. Transportsektorn är en bidragande orsak och all ny bebyggelse innebär ökad trafikbelastning på befintlig väginfrastruktur. Nuvarande resmönster, där bilen är norm, tar dessutom stora markytor i anspråk.

För att möta utmaningarna behöver en större andel av resandet ske med hållbara alternativ där detta är möjligt. Bilen kommer fortsatt att spela en roll i transportsystemet men kollektivtrafik som gång och cykel måste stärkas.

Förutsättningarna för detta är särskilt goda i Halland vad gäller kortväga pendling i och runt de större kärnorna. På landsbygden behöver möjligheterna att parkera bilen vid bytespunkter och kollektivtrafiknoder förbättras.

Det är viktigt att samplanera kring infrastruktur och hållplatser för att skapa trygg och säker tillgänglighet och för att kollektivtrafiken görs användbar för personer med funktionsnedsättning.

Investeringar i cykelleder, gångstråk och åtgärder som främjar kollektivt resande är nödvändiga för att skapa attraktiva resandemöjligheter. Genom att integrera trygghetsaspekter i samhällsplaneringen kan vi utveckla miljöer som stärker människors välbefinnande och livskvalitet.

  • Samplanera infrastrukturåtgärder som premierar buss- och tågtrafik, särskilt i stadsnära områden och längs kollektivtrafikstråken
  • Verka för cykelvägar som möjliggör cykelpendling i och runt de större kärnorna
  • Eftersträva ett ”hela resan”-perspektiv som möjliggör för cykel, gång och bil till och från bytespunkt, med hög grad av tillgänglighetsanpassning
  • Skapa trygga hållplatser, cykelparkeringar och gångstråk.

Utveckla en hållbar infrastruktur för gods och god beredskapsförmåga

Dagligen flödar stora mängder gods inom och genom Halland. Placeringen mellan två storstadsregioner, tillgången till två större hamnar samt en transporintensiv näring, leder till hög belastning från tung trafik, särskilt på E6:an.

Samtidigt är delar av transportsystemet, särskilt de kustnära stråken såsom Västkustståket, utsatta för klimatrisker som översvämning, erosion och extrema väderhändelser. För att säkerställa långsiktig funktionalitet och tillgänglighet behöver infrastrukturen i ökad utsträckning klimatanpassas och utformas med hänsyn till befintliga och framtida risker.

Andra viktiga godsleder i regionen är riks- och länsvägarna som sammanbinder Halland med större orter inåt landet. De närmaste decennierna förväntas godsflödena att öka som en följd av större befolkning och ökad tung trafik med anledning av Fehrman-Belt-förbindelsen. Under planperioden behöver därför kapaciteten på de hårt belastade stråken öka.

Samtidigt som godstrafiken är avgörande för regionens ekonomiska utveckling och dynamik finns behov av omställning av godstransporter. Den tunga trafiken för med sig utsläpp och orsakar trafikstockningar på sträckor med hög belastning. Infrastruktur för fossilfri tung trafik och lösningar för intermodala transporter kan mildra dessa negativa effekter.

Med sitt strategiska läge mellan två storstadsregioner och dess närhet till viktiga hamnar, flygplatser och transportleder, är Halland viktig för Sveriges nationella säkerhet och beredskap. Regionens infrastruktur spelar en viktig roll i hanteringen av potentiella kriser och konflikter och behöver därför rustas och förberedas därefter.

Det innebär bland annat att de halländska hamnarna och flygplatsens funktion som beredskapsflygplats samt kopplingarna mellan hamn, flygplats, vägnätet och järnvägarna är viktiga att utveckla ur ett totalförsvarsperspektiv. HNJ-banan, Markarydsbanan och Viskadalsbanan kan fungera som omledningsbanor vid trafikstörningar.

Flygplatsen i Halmstad är viktig för näringslivets resor men används därtill även för andra samhällsnyttiga funktioner för samhällsskydd och beredskap, sjukvård och av Försvarsmakten.

  • Säkerställ E6:ans och övriga godsstråks funktioner, robusthet och långsiktiga kapacitet.
  • Verka för kompatibla omlastningslösningar för gods i strategiskt fördelaktiga lägen.
  • Verka för utbyggnad av infrastruktur som möjliggör fossilfria tung trafik.
  • Bidra till att testa och utveckla nya innovativa lösningar för framtidens transportsystem.
  • Förstärk skyddet och kapaciteten hos viktig infrastruktur som hamnar, flygplats, kraftnät, vägar och järnvägar.

Stärk och utveckla den digitala infrastrukturen i samhällsplaneringen

Utbudet av och efterfrågan på digitala tjänster ökar snabbt. Beroendet av den digitala infrastrukturen blir därmed större och som en konsekvens av det behöver tillförlitligheten och säkerheten öka.

En tillgänglig och robust infrastruktur för digital konnektivitet skapar förutsättningar för en hållbar utveckling och möjligheter att bo och verka i hela länet. Digital konnektivitet bidrar till inkludering, tillgång till service och jobb, ger företag en möjlighet att växa och utvecklas på en global marknad, bidrar till minskat behov av arbetsresor samt är en förutsättning för grön omställning.

Avbrott och störningar i den digitala infrastrukturen leder till omfattande problem och kostnader för verksamheter och samhället i stort. Därför är det av stor betydelse att den digitala infrastrukturen är heltäckande och robust i alla delar av regionen. En välutbyggd och fungerande digital infrastruktur är en förutsättning för att företag, myndigheter och samhällsfunktioner ska kunna verka effektivt och innovativt.

En stabil uppkoppling minskar platsberoendet för verksamheter och möjliggör distansarbete, fjärrstyrning av processer och användning av avancerade digitala tjänster. Detta öppnar upp för företagsamhet och arbetsmöjligheter även utanför de större städerna och bidrar till regional utveckling och konkurrenskraft. Det är därför viktigt att medverka till en uppbyggnad och utbyggnad av infrastruktur för digital konnektivitet på samma sätt som för övriga transportslag.

  • Stärk och utveckla möjligheter till en mer robust och resilient digital infrastruktur som möter användarens och användandets behov.
  • Säkerställ tillgången till digital infrastruktur vid all fysisk planering både i mark, luft och vatten.
  • Säkerställ digital uppkoppling längs järnväg och högtrafikerade vägstråk.

Stärk och utveckla elnätskapaciteten och energisystemet

Halland är en betydande producent av fossilfri el, inte minst genom Ringhals kärnkraftverk. Samhället genomgår samtidigt en omfattande elektrifiering som påverkar alla sektorer; från transporter och industri till hushåll och offentlig verksamhet. Den ökade användningen av elfordon, digitala tjänster och elektrifierade processer leder till en snabbt stigande efterfrågan på både el och effekt.

För att möta denna efterfrågan behöver vi energieffektivisera, öka möjligheten för industriell symbios samt öka produktionen av fossilfri el och framför allt säkerställa att elnäten dvs. transmissions-, region- och lokalnäten, har tillräcklig kapacitet för att hantera den ökade belastningen. Detta är avgörande för att minska utsläppen av växthusgaser och nå klimatmålen.

Under planperioden väntas dessutom befolkningen öka, vilket ytterligare förstärker behovet av en tillförlitlig och kapacitetsstark elinfrastruktur.

I södra Sverige har brist på effektkapacitet, begränsningar i transmissionsnätet och höga elpriser de senaste åren hämmat tillväxt och konkurrenskraft. Genom att stärka elnäten och samtidigt öka den lokala produktionen av fossilfri energi kan vi minska flaskhalsar, stabilisera elpriser och skapa bättre förutsättningar för både näringslivet och en växande befolkning. Det gör Halland mer attraktivt för investeringar och etableringar.

Det är också viktigt att belysa möjligheterna i Halland i relation till innovativa lösningar och näringslivets utveckling. Genom att investera i fossilfri energiproduktion, förbättra energieffektiviteten och stärka elnätets kapacitet på alla nivåer kan vi säkerställa ett tillförlitligt energisystem som möter både dagens och framtidens behov.

  • Arbeta för att minska energianvändningen och behovet av eleffekt genom effektivare teknik, flexibel energianvändning, fjärrvärme och energilager.
  • Verka för investeringar i transmissionsnätet och regionnäten.
  • Främja etablering av fossilfri elproduktion såväl på kort och medellång sikt, som på lång sikt.
Plankarta med inriktningar för målområde 1.

Plankarta med inriktningar för målområde 1.

Senast ändrad: